firetrucking emo
Har inte skrivit så mycket om mitt liv som jag skulle ha kunnat gjort, men det är för att det inte finns så mycket att skriva. Släpar mig genom dagarna, lägger upp scheman så att jag inte ska helt dö i det oregelbundna livet jag lever. Jag vet inte. Det känns tomt ibland. Alldeles för mycket som händer samtidigt, alldeles för lite som händer annars. Saker som blir planerade sker inte, det blir fel, allt blir fel. Drunknar i mig själv, i mina tankar, i min brist på känslor. Försöker andas, försöker laga hålet i huvudet, men allt rinner ut, förutom det mörka som sätter sig som en klump, filtrerar ut det bra, lagrar det dåliga.
Jävla emo.
Men nej, jag ångrar mig inte, jag ångrar inte att jag är här nu. Jag vet att allt har lett fram till det här, allt som sker är konsekvenser av det jag gjort förr. Jag älskar Falun, det är jättefint här. Det finns inget egentligt mörker, bara saker jag hallucinerar fram när jag har brist på något. Kärleksbrist. Jag saknar kramar.
Så säger folk att de saknar mig, att jag har lämnat dem. Och jag citerar väldigt många människor när jag säger att ni har förlorat mig, jag har förlorat alla er. Saknaden blir ett hål, ett hål i huvudet. Och istället för att försöka laga det ordentligt så låter jag det vara kvar. Det känns i alla fall.
JÄVLA EMO.
Jävla emo.
Men nej, jag ångrar mig inte, jag ångrar inte att jag är här nu. Jag vet att allt har lett fram till det här, allt som sker är konsekvenser av det jag gjort förr. Jag älskar Falun, det är jättefint här. Det finns inget egentligt mörker, bara saker jag hallucinerar fram när jag har brist på något. Kärleksbrist. Jag saknar kramar.
Så säger folk att de saknar mig, att jag har lämnat dem. Och jag citerar väldigt många människor när jag säger att ni har förlorat mig, jag har förlorat alla er. Saknaden blir ett hål, ett hål i huvudet. Och istället för att försöka laga det ordentligt så låter jag det vara kvar. Det känns i alla fall.
JÄVLA EMO.
Kommentarer
Trackback
