fed to the lions ~ black and white and shades of gray

Lärde mig nyss att min ascendent är Skorpion. För de som inte vet vad det är så har man ett andra stjärntecken som kompletterar den man är född i, det beror på när man är född, dvs datum och exakt tidpunkt, samt födelseort. Så, jag använde en liten internet-sak för att ta reda på vilken min ascendent är (för jag är töntig och tror på sånt).

Scorpio:
Your psychological nature is bilious with aggressive impulses that spur the transformation of your being and of any situation you are involved in. You are constantly struggling to assert yourself. You cannot refrain from testing others with cutting remarks, not because you want to hurt them, but because you want to know them better through their reaction; life and the feeling of aliveness are experienced through rebellion and tension. Your aggressive attitude may equate with sly inquisition as often, you remain silent, introverted and secretive, mulling over turbulent thoughts in the depths of your mind, leaving others puzzled by your quite strange behaviour.

With this Ascendant, you come across as secretive, powerful, dominating, enduring, intuitive, assertive, charismatic, magnetic, wilful, daring, clear-sighted, passionate, creative, independent, vigorous, generous, loyal, hard-working, persevering, indomitable, possessive, shrewd, stubborn, ambitious, instinctive, tenacious, sexual, sexy, proud, intense and competitive. But you may also be aggressive, destructive, stubborn, anxious, tyrannical, perverse, sadistic, violent, self-centered, complex, critical, cruel, nasty, jealous, calculating, vulnerable and dissembling.

Tycker det passar ganska bra. Vilket är sorgligt. Skaffa dig ett liv, Milja!

Stability results were moderately low which suggests you are worrying, insecure, emotional, and anxious.

Orderliness results were moderately low which suggests you are, at times, overly flexible, improvised, and fun seeking at the expense of reliability, work ethic, and long term accomplishment.

Extraversion results were high which suggests you are overly talkative, outgoing, sociable and interacting at the expense too often of developing your own individual interests and internally based identity.

trait snapshot:
craves attention, messy, open, rash, irritable, likes large parties, low self control, weird, fragile, does not like to be alone, emotionally sensitive, worrying, depressed, heart over mind, does not respect authority, dependent, not rule conscious, not good at saving money, more interested in relationships than intellectual pursuits, likes to fit in, very social, frequently second guesses self, phobic, suspicious, not careful, outgoing, vain, compassionate, aggressive, likes to make fun, hates to lose

http://similarminds.com/global-adv.html

ÅTTA SAKER OM DIG SJÄLV
1. Är du singel?: Nope.
2. Är du lycklig?: Till och från.
3. Är du uttråkad?: Yes.
4. Är du ledsen?: Mer trött.
5. Är du italienare?: Nej.
6. Är du en cooling?: TOTALLY!
7. Är du från irland?: Nej.
8. Är dina föräldrar fortfarande gifta? Nej.

ÅTTA SAKER OM DITT KÄRLEKSLIV
1. Tror du på kärlek vid första ögonkastet?: Ibland.
2. Har du någon gång blivit sårad?: Ja.
3. Har du någonsin tänkt på samma kille/tjej flera gånger under samma natt?: That is called "going to sleep", so yeah?
4. Har du gillat/gillar en kille/tjej utan att berätta det för honom/henne?: Självklart.
5. Har du kysst någon under de två senaste veckorna?: Nej.
6. Har du haft en hemlig beundrare?: Räknas Dennis?
7. Är du kär?: Ja.
8. Vill du gifta dej när du blir stor?: Ja.

TVÅ ALTERNATIV
1. Bilddagboken eller Lunar?: Facebook.
2. Hår eller ögon?: Ögon.
3. Katter eller hundar?: Hundar passar mig mer som husdjur, men jag älskar katter.
4. Några få bästa vänner eller jättemånga vänner?: I have both.
5. Tv eller internet?: Internet, med TV;n på i bakgrunden.
6. Coca-Cola eller Pepsi?: Cola.
7. Utekväll eller romantisk hemmakväll?: Båda, men Dennis är dålig på det här med romantiska hemmakvällar.
8. Pengar eller lycka?: Pengar ger mig lycka.
9. Dag eller natt?: Beror på vad jag ska göra.
10. Msn eller mobil?: Skype.

TIO "HAR DU NÅNSIN..."
1. Blivit påtagen när du försökte smita hemifrån?: Japp.
2. Brutit ett ben?: Nej, thank god!
3. Gjort nåt du ångrar?: Ja.
4. Hoppat Bungee Jump?: Nej, men borde.
5. Ljugit för någon du tycker om?: Hahaha, oftare än jag ids erkänna.
6. Ätit en hel tårta?: Nej.
7. Gjort bort dig offentligt?: Japp.
8. Viljat bli tillsammans med ditt ex igen?: Kan hända, men inte längre.
9. Gråtit när ett husdjur dog?: Jag gråter av att bara tänka på det.
10. Velat försvinna?: Japp.

SENASTE
1. Telefonsamtalet du ringde?: Mamma, den 17;e juni.
2. Telefonsamtalet du fick?: Mamma, den 6;e juli.
3. Personen du var med?: Maria, för en vecka sedan.
4. Roligaste grejen som hänt?: Måste ha varit med Maria.
5. Personen du smsade?: Emma.
6. Du skrev till på myspace?: What...?
7. Du kommenterade?: På Facebook var det nog Fanny?
8. Du tillbringade natten med?: Maria.

1. Sätt din musik på blanda.
2. Klicka på nästa knappen efter varje fråga.
3. Använd sångtiteln som svar på frågan.
4. Fuska inte.

1. Hur mår du idag? Saturday Nite - Det är SÖNDAG. Though I gotta say I'm in the mood for parties.
2. Kommer du komma långt i livet? Crossroads - I don't know what to do with that information.
3. Hur ser dina vänner dig? You Belong With Me - Awwww.
4. Kommer du gifta dig? What's the Dillio - I take that as "what the fuck is so special with marrige anyway?"
5. Vad är ditt livs themesong? Poison - Hahahaha.
6. Vad är ditt livshistoria? Tiny Monster - HAHAHAHAHA. Pretty accurate.
7. Hur är skolan för dig? Battery - Okay then.
8. Hur kan du komma framåt i livet? I Really Want You - Seducing people?
9. Hur kommer imorgon vara? Sinister - Well poo.
10. Vad är det bästa med dina vänner? Back Home - Aw, that's true.
11. Vad finns i lager för nästa vecka? In Vein - Well okay then. Fun.
12. Vilken sång beskriver dig bäst? Live Young, Die Fast - Sounds pretty accurate as well.
13. Hur är det med ditt liv? Everyday - ... That doesn't really tell me anything.
14. Vilken låt ska spelas på din begravning? Details In The Fabric - Uhm.
15. Hur ser världen på dig? I'm Going In - Okay, I'm a slut, I get it.
16. Kommer du att ha ett lyckligt liv? The Last Song - Antar att det betyder att jag är lycklig när jag dör.
17. Vad tycker dina vänner om dig? October Nights - Jag är... bäst i Oktober på nätterna?
18. Har du en djup och mörk hemlighet? Now Or Never - ?
19. Brukar folk i hemlighet fantisera om dig? New Day - ?
20. Hur kan du göra mig själv glad? Meant To Live - ?
21. Kommer du nånsin ha barn? Felix Da Housecat - I will... have a cat. Named Felix.
22. Vilken låt beskriver den du är attraherad av? This Dark and Twisty Road - Haha yeah.
23. Vad skulle du vilja säga till nästa generation? Big Bad World - True.
24. Vad är några tips till mig? Taylor - Suit up, haha.
25. Hur kommer du att bli igenkänd? Polaris - Uhm... Apparently that's a star, so I't just my... Star quality?
26. Vad är din danssång? Misery Loves Its Company - I only dance when I have company that needs cheering up as much as I do? I don't know.

Har nu spenderat några timmar med att läsa igenom gamla bloggar. Inte bara mina, utan andras med. Jag skrattar.

En gång i tiden var jag snäll, trevlig, underbar och någon man kunde trampa på. Jag föll offer för energitjuvar, mina "vänner" var värst. Jag tänker inte säga att den personen jag är idag är en bra människa, men jag är en ärlig människa, och ärligt talat så anser jag att det är mycket viktigare än att vara trevlig och skita regnbågar hela dagarna.

I hela mitt liv har jag alltid låtsas vara någon annan än den jag är. Jag har bara tagit fram de fina, snälla, positiva delarna av mig själv och visat dem för omvärlden, ingen har sett den fula, elaka delen. Och till slut tröttnade jag på att ha vänner som hatade mig för den jag var och älskade den fasaden jag satte upp. Och det gör mig tydligen till en dålig människa.

You know what? Fuck you. Jag slösade bort hela min uppväxt på människor som sög ut min energi och gjorde mig så fucking deprimerad att jag ständigt gick runt med en lust att ta livet av mig. Sure, jag hade kul, jag tyckte om dem, jag tyckte om att vara glad. Men så fort jag faktiskt gjorde något rätt så var det inte tillräckligt rätt, tillräckligt ödmjukt, tillräckligt vänligt. FUCK BEING FRIENDLY.

Jag är tydligen en dålig människa för att jag har slutat ljuga för mig själv. Jag är tydligen en dålig människa för att jag slutat ljuga för alla andra. Jag är en dålig människa för att jag inte vill umgås med folk som äcklar mig. Jag menar, en person kan vara hur jävla snäll som helst, men finns där ingen motivation, inga åsikter och INGEN HYGIEN, så orkar jag fan inte. Jag är inte världens renaste människa, men om jag ska träffa någon så tar jag mig en dusch. Jag klär inte på mig kläder som är för små för mig. Jag använder servett när jag äter. Jag pratar inte med mat i munnen. Jag har fucking common sense. "Men det är ju så synd om denne för att denne inte har fått reda på sånt innan." MEN JAG SÄGER DET NU. Du är äcklig, du är tjock, du stinker och jag vill inte vara med dig, för jag har fobi för löss och du duschar aldrig, så du har antagligen löss.

Okej, fine, jag är en dålig människa. Men vet ni, jag skiter fullkomligt i det. Jag umgås bara med de människor som vågar erkänna sina fel, som inte alltid har rätt, som ARTIGT kan diskutera saker utan att det blir ett bråk där båda sitter och är sura för att de vägrar inse sina fel. Jag umgås med folk som kan vara hur jävla bitchiga som helst - men inte är det bakom ryggen på folk. IF I DON'T LIKE YOU, I'M GONNA TELL IT TO YOUR FACE. If you don't like me, you write cryptic blog entries and giggle by your computer at my so called "reaction" that you imagine will happen.

Jag står för den jag är. Jag är en bitch, jag är beroende av ack så många saker, jag blir ganska sur ganska ofta, jag är envis som fan, jag blir väldigt elak ibland och gillar tanken på hämnd. Men jag står för det. För jag är även ärlig, skitrolig, snygg, sexig, smart, TREVLIG och ARTIG. När jag behöver vara det. Med mina nuvarande vänner behöver jag inte vara någon annan än den jag känner för att vara. DET är vänskap. Något du bara har falska bilder av.

Puss på dig.

Tänkte ta och skriva lite om min syster idag. Min fina storasyster Mia. Mia är två år äldre än mig, så vi växte upp ihop, som syskon brukar vara. Alla andra syskon är många år äldre än oss, men Mia och jag, vi är så nära varandra i ålder att vi alltid varit kompisar. Eller ja, systrar, riktiga systrar, som skrattar och gråter och älskar och hatar. Som små kunde Mia vara JÄTTEJOBBIG. Jag menar, hon ville hela tiden vara med mig och mina kompisar och när hon inte fick det blev hon sur, och när hon fick det så tvingade hon mig hämta alla sandleksaker, för jag var minst och "sprang fortast". Gud, så irriterad jag var på henne, typ jämt.

Fast jag antar att jag var minst lika irriterande själv. Jag menar, hon hade tråkigt och fick inte vara med och leka. jag var minst och bäst och det var aldrig mitt fel, fastän det egentligen var det många gånger. Jag var helt enkelt bäst på att skylla ifrån mig, och eftersom jag var minst var det mest synd om mig.

Sedan kanske man kan se åt andra hållet också, att vi ändå hade jättekul ihop. Mia lärde mig att läsa, skriva, räkna, cykla - allt. Ibland kan man tänka sig att jag är lite smartare än henne (höhö), men det är ju för att när hon började läsa så hade hon ingen som lärde henne det, men när jag började läsa, för att hon började läsa, så kunde hon lära mig och visa hur man gjorde. Så vi stod liksom på samma nivå, fast jag såg smart ut för att jag var två år yngre. Kanske är det fortfarande så.

Jag lär mig allt av Mia. Hon gör misstagen, jag låter bli att göra samma misstag, hon lär sig något hon är bra på, jag vill också lära mig att bli bra på det. Fast jag backar nu för tiden, för jag vet när hon är bäst. Jag hittar mina egna saker, för att Mia ska få vara bäst på det hon verkligen är bra på, för hon förtjänar att vara bäst. När vi var små kan jag faktiskt påstå att jag ville vara bättre än henne, för lite var det "Mia kan det och det, varför kan inte jag det? ARGH!". Nu för tiden är det mest "Mia kan det och det, OMFG THAT IS AWESOME, TÄNK ATT HON ÄR MIN SYSTER, OTROLIGT!". Och så går jag iväg och lallar runt i mitt eget liv och gör egentligen ingenting, medan Mia kämpar på, klarar sig fantastiskt och lyckas med allt hon kämpar med.

Som barn var vi kanske som syskon är mest. Lite kärlek här, lite bråk där. Nu, när våra liv tagit oss åt helt olika håll, så är vi mer kärlek här, lite snack där, lite umgänge där borta och ibland så fnissar vi så gott åt våran dåliga ärvda humor, garvar ihjäl oss åt vår bror.

Ja, det här blev ju rörigt. Jag har för mycket att säga om min syster för att det ska få plats här. För hon är bäst, och egentligen förtjänar hon att hela min blogg bara handlar om hur bra hon är. Jag önskar att jag var som du, så vacker och fantastisk och stark och fin. Istället för lite tjock, lite elak, lite lat, lite dålig. Fast å andra sidan vet jag att hur dum jag än är så finns du där för mig, med en kram då allt går fel och en knuff i rätt riktning när jag sitter fast. Och ett "Gud vad bra du är" när jag förtjänar det som minst.

Jag älskar dig, syster yster! I miss you!

Sisters is probably the most competitive relationship within the family, but once the sisters are grown, it becomes the strongest relationship.  ~Margaret Mead

http://www.youtube.com/watch?v=aY4Z2OFtl9U

End of story.

Hm. Seems pretty accurate, fast jag kan nog inte påstå att jag någonsin har varit särskilt funktionell eller bra på att planera. Fast jag har tendens att planera när allt viktigt ska hända, typ kvällen innan, när jag ska sova. Sedan om det händer eller inte är en annan fråga. Good leader? En annan punkt. Jag söker ledarskap, men är jag bra på att leda? Mina osäkerheter tar nog det bästa från mig, men jag försöker. Och jag gillar verkligen inte när någon annan styr. "Think & plan big things" är ganska typiskt mig. "Strong will power, but are inflexible" är ganska mig också, fast jag är nog ganska flexibel av mig, fast jag hatar när det inte blir som jag vill. I alla fall en stund. "Like to accumulate wealth" är typiskt mig med. "Analytical" likaså. "Personality is powerfull" = yes, men fortsättningen får jag hålla mig från att uttala mig för. Det vet mina vänner bättre än jag. Dennis skulle säga ja. "Never satiated with small or low deeds", ganska typiskt det med.

"Hate exaggeration of any kind."

Fuck yeah.

Min läpp är massa svullen, och jag kan inte äta allt, men det är totalt värt det. Jag älskar min piercing. <3

Har varit grymt stressad den senaste tiden. Så bloggandet (och fotandet) har hamnat lite i skymundan. Tar tag i det när allt löser sig. Cheerio!

Tittade nyss igenom Sandras fotoblogg och måste säga att jag är sjukt imponerad, jättefina foton, hon kan det här med bilder! Känner Sandra sedan jag var jätteliten och kan glatt säga att när vi väl umgås (vilket typ aldrig händer, lol, särskilt som jag bor i Falun nu) så har vi alltid kul! Om inget kan vi snacka lite skit och skratta åt gamla minnen, vilket alltid är trevligt ;) Saknar dig, ifall du mot förmodan skulle läsa det här!

I vilket fall som helst så inspirerade det mig till att ta tag i ett av mina nyårslöften, vilket är att fota mer. Jag gillar att fota, men det har liksom hamnat i bakgrunden sedan... Tja, sedan forever helt enkelt. Jag orkar inte ta upp kameran och dokumentera det jag ser, även om jag känner att det verkligen är något jag vill ta kort på. Och jag använder min kameraväska som handväska, så det är inte direkt som att kameran inte är där, så jag vet inte riktigt vart det har försvunnit. Kanske i bländare och slutartider, fotografisk bild A skadade mig litegrann...

ANYHOO, (jag vet, jag babblar)... Fota mer! Eventuellt tar jag efter kära Sandras exempel och fixar en fotoblogg, eller så lägger jag väl upp bilderna här. Beror på hur mycket jag orkar.

Hm. I see a pattern here.

WELL, good to talk to you, readers. Or something. Lol.

Ibland säger folk att de inte gillar mig. Direkt eller indirekt, oftast indirekt, eftersom folk har tendens att vara lite fega om folk de inte tycker om. Istället för konfrontation så får man skitsnack bland folk eller bloggar, ibland får man helt enkelt sura blickar som dessa personer inte döljer så bra. Men vet ni, jag bryr mig inte särskilt mycket om det. Särskilt inte indirekt ogillande, det tar för mycket energi, och jag är i hjärta och själ en väldigt lat människa.

Jag vet att jag har många dåliga sidor själv. Jag är den indirekta ogillaren jag med, jag gillar att snacka skit, särskilt när jag blir förbannad. Folk som Martin gör istället något åt det, vilket är kudos på honom. Trots att jag är ett kontrollfreak behöver jag inte så mycket kontroll. Dessutom är jag rätt elak, ibland rakt ut kan jag säga åt någon att det här och det här är skitfult, dock om jag gillar personen i fråga kan det vara lite vadderat med humor. Oftast inte, särskilt inte Dennis, men han tar det som en man. Han tar mig inte allvarligt, som ni uppenbarligen gör.

Saken är den att ni kan ogilla mig hur mycket ni vill. Jag är lat, högljudd, elak, odräglig, en bitch och ibland ganska slampig med, mot fel personer. Jag står för det, jag är medveten om det. Att ni ogillar mig tar jag inte särskilt hårt, särskilt med tanke på att ni i de flesta fall ogillar mig för att ni är precis likadana, bara inte lika up front about it. Jag representerar de sidor ni inte tycker om i er själva. Okontrollerad och elak. I like to think of me as Sin in person. Mostly Sloth and Pride.

I'm deadly, bitches, and you can't handle it.

Jag har nog världens bästa kompisar. Eller ja, kompisar har jag rätt många, men nu pratar vi kompisar som i vänner. Folk som jag vet finns där i ur och skur. Det är inte ens folk jag måste prata med varje dag för att känna mig bekräftad. Hell, de flesta pratar jag med någon gång i månaden.

Ariana, till exempel. I över ett år har vi haft vår facebook-konversation, som hon startade för att hålla lite mer koll, lite mer kontakt. Det har fungerat bra, det är inte påtvingat. Vi bara tjafsar på om ingenting och allting, skriver av oss när det behövs och ger varandra det stöd vi behöver. Fast jag skulle ljuga om det är dit jag först går för att skriva/prata av mig. Men det gör ingenting, vi älskar varandra ändå! Och kommer alltid göra det. END OF STORY, and bitch, you're crazy if you believe anything else! Det finns vissa saker som bara Ariana förstår. Det är typ vår lilla bubbla vi skapat där vi kan prata om det "förbjudna" som ingen annan förstår, det som är tabu. För vi fattar varandra. NÅJA, enough, vi behöver inte bekräfta det här i en blogg.

Ronja är en sådandär speciell vän med. Vi pratar typ.. Högst en gång i månaden. Sedan pratar vi mycket, träffas, och så går cirkeln igen där vi inte pratar alls! Men vi vet vart vi har varandra, I can trust her to love me as much as I love her.

Anton. End of story, I love you.

Så har vi ju Dennis såklart, han är finast. Jag är rätt taskig mot honom, men det tar han som en man och släpper det dagen efter, good boy! All drama i vår relation är det jag som skapar, lol.

Och så finns ju mina fina rollspelsvänner. Som alltid hör av sig först när man har ångest. Som alltid ringer så fort man bara hintar att man gråter, som distraherar en tills man lugnar ner sig för att sedan logiskt gå igenom allt som är fel och löser det åt en. Helt fantastiskt. De är alla vänner man behöver.

Så finns det ju kompisar (som de flesta i klassen, love on you), som betyder mycket de med. Men det är vännerna jag älskar mest. För er behöver man inte höra av sig till and you still act like it's been a minute since I got in touch the last time.

Love on you.

Okej, jag failade tentan ganska hårt. Men jag färgar håret och... Eh... Ja, resten ska vi strunta i.

Instead, enjoy this song;


The Used äger.
Imorgon åker jag hem till Skövde för icke-schemalagd studietid (jullov).

Puss och kram!

Att göra:
- Plugga tenta
- Diska och städa
- Tenta
- Färga håret
- Packa
- Försöka att inte dö av stress...

6 månader och 21 dagar och vi är fortfarande tillsammans. Yeah, gotta tell you, I did not see that coming. Jag hade inte räknat med att gilla dig så mycket som jag gör. Först när jag lade märke till dig var när jag fick reda på att du inte var tillsammans med din förra fästmö (som jag fortfarande skrattar åt, hur övertalade hon dig till att förlova dig med henne, wtf), jag gav dig en kram och du såg förvånad ut. Alla såg förvånade ut. Men jag ville bara att du skulle veta att jag visste hur mycket det sög. Det var några månader sedan Han gjorde slut med mig och jag kände fortfarande som att jag höll på att dö. Så jag visste att det var hemskt, att man sjönk ner i ett hål man inte riktigt kunde ta sig ur. Så jag tänkte att jag kanske kunde spontant hjälpa dig litegrann. Bara litegrann.

Sedan så kom jag fram till att jag inte ville gå till studenbalen utan kavaljer. Vet inte riktigt hur det gick till, men jag började prata med dig mer, gick med dig till bussen efter Fotografisk Bild, pratade med dig på engelskan och skrattade för första gången på väldigt länge åt någons skämt (som inte innebar Anton, med Anton kunde jag såklart skratta åt allt). Jag hade ingen aning om hur jag skulle börja prata med dig mer, jag ville ha mer, redan då. Visste att det var du som skulle följa med mig, ville att det skulle vara du. Men jag fick tag i din msn efter lite facebook-stalkande, och där började det.

Vi pratade nästan konstant på msn, jag skrev till dig så fort du loggade in, väntade med hjärtat i halsgropen för att se ifall du verkligen tänkte logga in. Varje dag med lektioner med bara dig var som guldkorn, där fanns ingen som kunde dömma mig för att jag pratade med dig, jag var mig själv så mycket jag kunde, fast försökte vara en bättre version av mig. För jag ville ju att du skulle gilla mig i alla fall litegrann. Bara lite.

Jag har egentligen ingen aning om hur vi började flirta med varandra. Först var det rätt oskyldigt, vi pratade om allt möjligt. Sedan sade du att du tyckte att långa naglar var "porr", vilket av någon anledning har fastnat i min hjärna. Jag har egentligen ingen aning om varför, det är rätt... Diffust? Det fungerade i alla fall. Jag gillade dig, fast vägrade erkänna det för mig och för andra. "Du och Dennis kommer att bli tillsammans" kunde Anton säga när vi smög iväg på våra ljuspauser. Jag totalnekade det. Anton hade fel, jag ville bara att vi skulle gå på balen ihop.

Sedan trodde jag att allt var kört. Det var som vanligt, jag skrev hej, du svarade, jag undrade hur du mådde och du svarade bra, "jag har visst gått och fastnat i ett förhållande". Det är lite intressant att jag kommer ihåg det med. Men det gjorde ont. Jag visste inte varför, men det sög hårt. Men jag låtsades som inget, fortsatte skriva smileys som att inget hade hänt, sa grattis, frågade vem hon var och så. Men jag måste ha blivit lite stel mot dig, för du blev lite osäker. Och jag klagade för fullt till Anton om att mina planer gått i stöpet, det gick inte, du var tillsammans med någon annan. Och jag kunde inte låta bli att undra varför du flirtade med mig massor (för det måste du erkänna att du gjorde) när du ändå var kär i någon annan. Kände mig nog lite utnyttjad, fast vem var jag att dömma, som faktiskt utnyttjade dig med?

I vilket fall som helst höll det typ, vad, tre dagar? Jag ba wtf. W. T. F. Men jag var glad, fortsatte som innan, och var glad över att du fortsatte så du med.

Sedan helt randomly en kväll (eller ja, det var inte så randomly, jag tog mod till mig ganska länge) frågade jag (tror jag?) vem du skulle gå på balen med. Du svarade ingen, men tillade sedan lite blygt att du hade tänkt att fråga mig. Jag skrattade högt, sken upp i ett leende (framför en datorskärm, mind I tell you), varm om kinderna. Jag svarade att jag faktiskt hade tänkt att fråga dig med, och du blev helt chockad, som att du aldrig hade kunnat tänka dig det. Du vet i alla fall hur man smickrar ett lejon som mig, jag skrattade igen, det bara bubblade upp, det var massa glädje på det. Sedan frågade du dock vad det betydde. Gillade jag dig? Skulle vi vara tillsammans nu? Fick du kyssa mig dagen efter i skolan?

Jag vet inte riktigt hur jag klarade mig igenom det. För det var inte tänkt så, jag blev chockad av att jag svarade ja, att jag gillade dig, du fick kyssa mig. Och sedan gick det bara liksom. Jag steg in genom dörren till cafeterian dagen efter och du reste dig upp, gick fram till mig, vi slog armarna om varandra och kysstes just där, mitt i cafeterian, mitt framför alla andra. Utan att bry oss.

Du är finast, vet du det? Jag hatar att bo långt ifrån dig. Du säger inte alltid rätt saker vid rätt tillfällen, du är väldigt socialt awkward och när jag är arg så är allt du gör fel. Men nu är allt rätt, du är rätt, vi hör ihop. En slump gjorde så att vi började prata med varandra, en ännu större slump gjorde så att vi blev tillsammans och jag har fan ingen aning om hur sjutton vi har kunnat vara tillsammans så länge. För ett halvt år är länge, även om vi båda var tillsammans längre i våra förra förhållanden. Men ärligt talat, hur lyckliga var vi då egentligen? Jag är lycklig med dig. Jag älskar dig.

Seasonal affective disorder (SAD), also known as winter depression or winter blues, is a mood disorder in which people who have normal mental health throughout most of the year experience depressive symptoms in the winter or, less frequently, in the summer, spring or autumn, repeatedly, year after year.

Symptoms of SAD may consist of difficulty waking up in the morning, morning sickness, tendency to oversleep as well as to overeat, and especially a craving for carbohydrates, which leads to weight gain. Other symptoms include a lack of energy, difficulty concentrating on completing tasks, and withdrawal from friends, family, and social activities. All of this leads to the depression, pessimistic feelings of hopelessness, and lack of pleasure which characterize a person suffering from this disorder.

Årstidsbunden depression (förkortat SAD, efter den engelska benämningen seasonal affective disorder) är en psykisk åkomma som kännetecknas av starka och årstidsavhängiga svängningar i sinnesstämningen. Mest vanlig är en växling mellan depressiva symptom om hösten/vintern («vinterdepression»), och symptomfrihet eller till och med maniskt beteende om våren/sommaren.

Årstidsbunden depression är en depression som uppträder regelbundet under en bestämd årstid (vanligtvis hösten/vintern). Lika regelbundet försvinner symptomen fullständigt. Vanliga symptom i den depressiva fasen är:
- en melankolisk sinnesstämning,
- ökat sömnbehov
- nedsatt social, fysisk och/eller sexuell aktivitet
- ändrad (vanligtvis ökad) aptit med ändrat ätbeteende (sockerbehov) och viktökning
- premenstruella spänningar
- koncentrationssvårigheter
eller ofta en kombination av dessa.

There you have it. I'm seasonally depressed.
All info från wikipedia.

Har inte skrivit så mycket om mitt liv som jag skulle ha kunnat gjort, men det är för att det inte finns så mycket att skriva. Släpar mig genom dagarna, lägger upp scheman så att jag inte ska helt dö i det oregelbundna livet jag lever. Jag vet inte. Det känns tomt ibland. Alldeles för mycket som händer samtidigt, alldeles för lite som händer annars. Saker som blir planerade sker inte, det blir fel, allt blir fel. Drunknar i mig själv, i mina tankar, i min brist på känslor. Försöker andas, försöker laga hålet i huvudet, men allt rinner ut, förutom det mörka som sätter sig som en klump, filtrerar ut det bra, lagrar det dåliga.

Jävla emo.

Men nej, jag ångrar mig inte, jag ångrar inte att jag är här nu. Jag vet att allt har lett fram till det här, allt som sker är konsekvenser av det jag gjort förr. Jag älskar Falun, det är jättefint här. Det finns inget egentligt mörker, bara saker jag hallucinerar fram när jag har brist på något. Kärleksbrist. Jag saknar kramar.

Så säger folk att de saknar mig, att jag har lämnat dem. Och jag citerar väldigt många människor när jag säger att ni har förlorat mig, jag har förlorat alla er. Saknaden blir ett hål, ett hål i huvudet. Och istället för att försöka laga det ordentligt så låter jag det vara kvar. Det känns i alla fall.

JÄVLA EMO.

...snart i alla fall

Egentligen ligger jag i min säng och roas över att jag dödade en geting förut. Borde ha sovit för längesedan.

Bloggen är definitivt under uppbyggnad, ska egentligen bara se hur det ser ut med det här inlägget. Och jag gillar randomness.

Första ordentliga inlägget kommer på fredag!