fed to the lions ~ black and white and shades of gray

Åkte äntligen hem idag. Med mer saker än jag åkte ner med. Seriously, STOP GIVING ME HEAVY CHRISTMAS GIFTS. There. Uhm. Tre fullpackade väskor, en fullpackad ryggsäck och en fullpackad kameraväska var vad jag kånkade hem. Nu har jag fruktansvärt ont i ryggen, men så är det.

Tågen var i tid fram till Sala, sedan tog det en halvtimme extra, men det gav mig bara tid att lyssna på epic musik.

Enjoy. Or something :)

Helgen var himlen. I fredags gick jag äntligen till skolan, för att efter det hänga med Fanny tills Marias tåg skulle komma, fast det visade sig vara en timme försenat, så jag frös ihjäl istället. I vilket fall så kom tåget till slut och jag kikade efter Maria, som sedan uppenbarade sig utan att känna igen mig. Så jag fick peta på henne, vi gav varandra en tveksam kram och började vandra för att äta något gott. Jag hade självklart varken städat eller diskat hemma, så vi åt pizza och kånkade runt på en självuppblåsbar madrass som fröken M skulle sova på.

Efter många om och men åkte vi hem och kollade på Rent och Karate Kid, för att sedan somna gott. På morgonen lallade vi runt ett tag, åt frukost och åkte in till stan för att kolla på möbler åt mig. Sedan insåg vi plötsligt att vi inte skulle hinna mat när vi kom hem, så vi tryckte i oss lite kebab på tio minuter och tog bussen hem. Väl hemma tog sig Maria en dusch och vi gjorde oss i ordning inför kvällens fest. Sedan var det full fart in till stan igen, för att träffa Elvira vars bussar gick väldigt illa.

På stan hämtade vi ut våra biljetter till HP7 och gick till Bishop's för att Maria och jag skulle få fukta våra strupar med persikoöl. Mycket gott, mycket gott. Sedan såg vi på filmen efter att John anslutit sig till oss och efter det åkte vi på fest.

Söndagen slösades bort i bakfylla.

Sedan åkte Maria hem.

it's like picking up trash in dresses~

Sitter och gör inte mycket alls. Funderar på nästkommande månad, hur fan jag ska klara mig genom hela december utan att falla i bitar. Måste lägga pengar på körskola, måste betala alla räkningar (och min SJUKT höga telefonräkning, like wth, where did that money go?), dessutom en räkning från adlibris jag hade glömt bort. Nu kan jag dock inte hitta den och jag tror att datumet kan ha gått ut... Crap.

Anyhoo så flyttar min roomie snart. Den första december för att vara exakt. Och jag har ingen aning om ifall någon annan kommer att flytta in snarast. Kinda scary, men jag antar att de hör av sig om någon visar intresse. Would be nice to know who the hell is gonna move in here... I vilket fall så försvinner SOFFAN FRÅN OVAN (seriously, underbar soffa). Fast roomie sa att jag kunde få köpa den, men fuck no, hon betalar fortfarande av den. Och dessutom har jag en soffa hos mamma, plus att de skulle fixa köksbord + stolar, samt ett skrivbord åt mig. So I am happy.

På fredag kommer Maria hit, på lördag är det HP7 + fest, på söndag åker hon hem igen och jag måste läsa igenom min teoribok igen, för den 30;e så har jag teoriprov (igen). Hoppas jag inte failar, jag klarade det faktiskt först... Fast jag är mer orolig för uppkörningen... När den är vägrar jag berätta!

Well, random rants, but that's life.

Sitter på Skype och pratar med Dennis och Martin, efter att ha rollspelat i några timmar. I like these boys, they make me happy. Vi pratar ömsom random stuff (såsom BDSM, och att gå fram till en fjortis, säga "You're my Pokémon now." och ta med den i koppel) ömsom allvar (skitsnack helt enkelt, gotta love it). Skrattar ömsom nästan gråter av frustration. Just nu pratar vi om att Martin har telefonterrat en socialarbetare i några veckor nu. Härligt.

Med dem behöver jag inte vara någon annan än mig själv. Eller jo, kanske med Dennis, men inte med Martin. Med honom får man i alltid höra sanningen, hur jobbigt det än är. Fast egentligen är det ju det som gör det awesome med honom. Att han aldrig någonsin visar hänsyn. Förutom att han kanske tröstar lite om man mår piss.

Nu pratar vi om att sätta ihop ett kit för the zombie apocalypse.

Jag saknar för övrigt Anton och efterlyser härmed honom. Send me a text, okay love? <3

Ligger och kan inte sova. Läser gamla blogginlägg från min förra blogg, tänker nog börja skriva på det sättet igen. Skaffade den här bloggen för att skriva om mitt liv, lite varje dag vad som har hänt och så, men det gick inte. Det försvann mitt i allt skolarbete och festande. För social har jag varit, minus den senaste veckan. Den senaste veckan har jag faktiskt varit sjuk. Feber, huvudvärk, allmänt död. Det har gått över nu, men imorgon skippar jag skolan ändå, för jag har ändå inte kunnat spela in det vi ska redovisa.

Jag har ont i huvudet. Borde sovit för länge sedan, har fuckat mitt sömnschema när jag har varit sjuk. Inte kul. Kanske borde jag bara ge upp alltihop och åka hem, skaffa en lägenhet i Skövde och vara ett drägg resten av mitt liv. Men nej, jag lever min dröm, det gör jag. Jag hatar bara att missa saker i skolan, och nu har jag missat allt för mycket. Det känns som att jag missat allting.

Part of me feels like I'm not part of anything. Glider ifrån de jag gillar att umgås med, glider ifrån folk i Skövde, glider ifrån min mentala stabilitet (lol, as if I ever had any of that). Typ avskärmar mig själv från alla andra, så att jag kan slippa tänka på att det inte håller, jag bygger inte upp något som håller, inga som faktiskt kommer att bry sig om ifall jag ramlar ner död. Skulle jag få cancer skulle jag åka hem till Skövde. Där skulle jag i alla fall inte vara ensam.

Jag saknar min mamma.

And great, now I'll probably cry for the rest of the night.

Fucking emo.

Sjuk idag, fortfarande. Huvudvärk och förkyld som fasen, fast febern har släppt och det är inte fullt lika jobbigt. Måste diska och städa imorgon, och ta mig in till skolan för att lämna in myskittet som bara står där. Nåja, vi får se hur det blir.

Blev sugen på att rita förut, plockade fram min ritplatta och den fungerade, till min glädje. Efter många om och men blev det en fågel.

Inspirationen var väl alla småfåglar som lallar på balkongen efter att jag satt upp en frökorg typ. Eller ja, jag vet inte. Jag fick för mig att rita något helt enkelt.

Jag vet inte varför jag skriver, lol.

Jag vet att många ifrågasätter hur jag lever mitt liv. Och honestly, I don't mind, ni får ifrågasätta precis så mycket ni vill. Ni kanske inte gillar att jag går ut så ofta jag kan (fastän mina pengar inte räcker till, jag tar alldeles för mycket körlektioner för det), men det struntar jag faktiskt i. För det är inte direkt som att jag är packad jämt. Och när jag väl går ut så är det för att få vara social, det är så vi umgås, vi dricker öl och chillar. Och jag gillar det. Det gör mig glad. Det gör mig ännu gladare att folk nu för tiden faktiskt förväntar sig att jag ska vara med. Som när de har pokerkväll och undrar om jag inte vill vara med igen. Eller om det är fest, så frågar de alltid, eller så frågar man själv, eller säger typ "Jag hade kommit, men jag har ingen öl.", för då brukar det lösa sig med det med. Folk gillar mig, jag gillar dem, och till skillnad från hur det brukade vara i början av gymnasiet så behöver jag inte göra mig till för att de ska gilla mig. Jag behöver bara var mig själv. Bitch or not, they love me. Och det är ingen som snackar skit här. Det är nog alldeles för många killar i klassen för att det ska vara möjligt. (Dock umgås jag inte med några av tjejerna, det har bara inte hänt, vilket är lite skumt. De kanske snackar skit om oss? Who knows. I don't really care, I'm friendly anyway.)

Det är skönt att kunna släppa på allt och undra ifall folk dömer en. Man behöver inte vara fröken perfekt, man behöver inte lyssna på någon som pratar hela tiden, alla får säga det de vill. Dock gäller det att kunna ta plats, men seriöst, när har jag någonsin haft problem med det? Särskilt när ingen runtomkring mig kan trycka ner mig. Jag låter dem inte göra det.

Tänker tillbaka och ser hur en vän blev precis som en annan. Du och jag blev vänner för att vi var trötta på falskhet, bara ville umgås och ha kul. Sen blev du precis likadan som hon var. Och du undrar varför jag drog mig ifrån dig. Jag har visserligen överskott på energi och har inget emot att dela med mig, men jag behöver inte umgås med energitjuvar. Fast ja, det är synd att det blev så. Whatever happened, I'll remember our friendship and be happy that we had that much. I just can't be friends with you right now. Fast man kan ju vara civil.

Och nu vet jag inte vad jag har skrivit, jag har feber och mår piss.

Until I write again, enjoy this pic of me and my darling;

Livet kommer emellan mig och bloggen. Dessutom är jag inte särskilt inspirerad. Skulle ha den här bloggen till att skriva lite varje dag om vad som har hänt, men nej, det gick inte bra. Orkar inte ens bry mig nu. Just nu är jag bara pissy på min körskolelärare.

Talk to you when time lets me.

Ligger och slöar i soffan. Har haft en intensiv vecka och har typ precis fått hemlängtan med. Massor saker händer samtidigt, aktiviteter med klassen, fester med klassen, föreläsningar och labbar med klassen. Klassen klassen klassen. Fast ja, det är inte evigt mörker, jag har nya bekanta att umgås med, vissa som förstår mig mer än de flesta någonsin gjort. Fast jag saknar Anton och våra ljus-stunder, mamma, Dennis och allmänt att slippa gå i uppförsbackar överallt.

Igår var jag äntligen ute på fest, efter att ha låtit bli att gå ut två dagar i rad. Eller ja, en dag var jag ute, men gick hem jättetidigt, för att kvällen kändes failad redan innan jag gick dit. Och igårkväll försvann i en lycklig dimma frammanad av vin och för mycket cigaretter. Efter att ha lämnat förfesten (som typ verkade bli det mesta av festen) så slutade det med att jag och Andreas satt på stan i typ en och en halv timme (tror det kan ha varit något sådant) och snackade skit om allt möjligt. Det var typ höjdpunkten. Kall och lycklig gick jag hem de 2,5 km från stan, spillde kebabsås över halva jackan, stannade mitt i ett skogsparti för att titta på stjärnorna en stund. Halv tre var klockan när jag kommit hem och somnade.

Idag har försvunnit ganska fort. Visserligen är klockan bara halv fyra, så den har ju inte riktigt försvunnit, men det känns för sent för att hinna göra något vettigt, typ som att byta om till normala kläder. Jag har två kapitel att läsa i en bok på komplicerad engelska, men det gör jag senare, typ när jag orkar. Just nu ska jag bara ligga här och ta det lugnt. Funderar på att sova en stund, men det är inte värt att fucka upp sömnschemat just nu. Inte när jag ska köra bil imorgon, gå till skolan och vara seriös ett bra tag. Fast jag slutar 12. Det är skönt. Då har jag hela eftermiddagen på mig.

Ikväll är det stillsamt umgänge hemma hos två fösare, eftersom inget uteställe är öppet på söndagar här i Falun. Men jag stannar hemma istället och tar hand om mig själv, så jag slipper bli ännu sjukare, så att förkylningen kanske kan släppa snart. Fast vem försöker jag lura? Det blir bara kallare och kallare och jag är alltid förkyld på vinterhalvåret. Bara att vintern börjar komma hit redan i augusti. Det suger. Men vad gör man?

Det blev inget inlägg den fredagen då jag lovade att det skulle komma. Har nämligen inte haft Internet annat än i mobilen, och det fungerar inte bra med blogg.se.

Jag bor i alla fall här nu, är utflyttad, utkickad, utflugen ur boet. Har spenderat den senaste tiden med att packa upp, få lägenheten att passa mig och med att fixa med andra detaljer inför skolstart och körkortet som ska tas. Så har jag läst rätt mycket, och bara existerat. Det är rätt skönt att bo själv, men ensamt. Särskilt ensamt var det innan min rumskamrat kom hem. Nu när hon är hemma så är det inte fullt så ensamt, men hon håller sig mest för sig själv medan jag ockuperar vardagsrummet. Som hemma alltså :)

Imorgon börjar skolan, och jag är väl nervös. Kommer kanske ha svårt att somna, men jag vet inte. Hoppas att första veckan kan vara över så att jag kan säga hur den var. För att se ifall jag hittar någon vän. Blargh. Nu gör jag mig själv nervös.

Nåja, resten av kvällen går åt chillande och så. Sedan läsning och sömn.