innocent high

Har nu spenderat några timmar med att läsa igenom gamla bloggar. Inte bara mina, utan andras med. Jag skrattar.

En gång i tiden var jag snäll, trevlig, underbar och någon man kunde trampa på. Jag föll offer för energitjuvar, mina "vänner" var värst. Jag tänker inte säga att den personen jag är idag är en bra människa, men jag är en ärlig människa, och ärligt talat så anser jag att det är mycket viktigare än att vara trevlig och skita regnbågar hela dagarna.

I hela mitt liv har jag alltid låtsas vara någon annan än den jag är. Jag har bara tagit fram de fina, snälla, positiva delarna av mig själv och visat dem för omvärlden, ingen har sett den fula, elaka delen. Och till slut tröttnade jag på att ha vänner som hatade mig för den jag var och älskade den fasaden jag satte upp. Och det gör mig tydligen till en dålig människa.

You know what? Fuck you. Jag slösade bort hela min uppväxt på människor som sög ut min energi och gjorde mig så fucking deprimerad att jag ständigt gick runt med en lust att ta livet av mig. Sure, jag hade kul, jag tyckte om dem, jag tyckte om att vara glad. Men så fort jag faktiskt gjorde något rätt så var det inte tillräckligt rätt, tillräckligt ödmjukt, tillräckligt vänligt. FUCK BEING FRIENDLY.

Jag är tydligen en dålig människa för att jag har slutat ljuga för mig själv. Jag är tydligen en dålig människa för att jag slutat ljuga för alla andra. Jag är en dålig människa för att jag inte vill umgås med folk som äcklar mig. Jag menar, en person kan vara hur jävla snäll som helst, men finns där ingen motivation, inga åsikter och INGEN HYGIEN, så orkar jag fan inte. Jag är inte världens renaste människa, men om jag ska träffa någon så tar jag mig en dusch. Jag klär inte på mig kläder som är för små för mig. Jag använder servett när jag äter. Jag pratar inte med mat i munnen. Jag har fucking common sense. "Men det är ju så synd om denne för att denne inte har fått reda på sånt innan." MEN JAG SÄGER DET NU. Du är äcklig, du är tjock, du stinker och jag vill inte vara med dig, för jag har fobi för löss och du duschar aldrig, så du har antagligen löss.

Okej, fine, jag är en dålig människa. Men vet ni, jag skiter fullkomligt i det. Jag umgås bara med de människor som vågar erkänna sina fel, som inte alltid har rätt, som ARTIGT kan diskutera saker utan att det blir ett bråk där båda sitter och är sura för att de vägrar inse sina fel. Jag umgås med folk som kan vara hur jävla bitchiga som helst - men inte är det bakom ryggen på folk. IF I DON'T LIKE YOU, I'M GONNA TELL IT TO YOUR FACE. If you don't like me, you write cryptic blog entries and giggle by your computer at my so called "reaction" that you imagine will happen.

Jag står för den jag är. Jag är en bitch, jag är beroende av ack så många saker, jag blir ganska sur ganska ofta, jag är envis som fan, jag blir väldigt elak ibland och gillar tanken på hämnd. Men jag står för det. För jag är även ärlig, skitrolig, snygg, sexig, smart, TREVLIG och ARTIG. När jag behöver vara det. Med mina nuvarande vänner behöver jag inte vara någon annan än den jag känner för att vara. DET är vänskap. Något du bara har falska bilder av.

Puss på dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0